recension: stockholm rosé


jag fick hem boken stockholm rosé i början av sommaren och kände att det var en perfekt bok att ta med till cypern för härlig strandläsning. förpackningen med snygg illustration på omslaget samt rosatonade sidor får självklart pluspoäng hos mig.

huvudpersonen desdemona, med smeknamnet destiny, har precis blivit lämnad av sin pojkvän ludwig när boken inleds. till sin tröst har hon vännerna daphne, tessan och tessans lillasyster. första delen av boken handlar om en deppig destiny som in i det sista hoppas att hennes pojkvän ska komma tillbaka som om ingenting har hänt. när hon sen får reda på att han åkt till dubai med 19-åriga bambi funderar hon ut ett sex-stegs-system för att vinna ludwig tillbaka.

under hela boken klämms det ljuva (?) stureplanslivet in med dess fester, shopping, dyra middagar och partykolan. det jag gillar mest med stockholm rosé är att den är skriven med en fin linje mellan seriositet och ironi. det är inte sällan som jag brister ut i högt skratt åt vännernas dialoger och får låtsas att jag skrattar åt något annat när grannarna i solstolarna bredvid tittar konstigt på mig.

jag är ju aningen subjektiv när jag recenserar en bok som denna eftersom jag älskar chiclits, men stockholm rosé innehåller något som inte alla andra gör och det är känslan att den är skriven halvt allvarligt och halvt i satir.
hoppas på mer roande läsning från debutförfattaren sophia wolf lösnitz.

betyg stockholm rosé: 4/5.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback