för ungefär en vecka sedan fick jag hem denise rudbergs senaste bok: ett litet snedsprång. det har blivit ganska många timmars läsande sedan dess, och nu är de dryga 400 sidorna utlästa.

genren kallar hon elegant crime och jag tycker att det är en lysande beskrivning. jag har ju läst alla denise tidigare romaner och man känner igen sig i miljöerna och i händelserna (allt utom morden då förstås).
ett litet snedsprång handlar om 55-åriga Marianne Jidhoff som kommer tillbaka till sitt jobb som åklagarsekreterare efter en lång tjänsteledighet och får genast ett mordfall att sätta tänderna i.
boken är såklart kryddad med romanser, sex, vackra miljöer och omgivningsbeskrivningar som får dig att känna som om du befann dig mitt inne i stockholms innerstad.

som roman är boken jättebra. det jag saknar lite med boken som deckare är att det dröjer lite väl länge innan den verkligen blir spännande. jag saknar också att ha någon misstänkt för att i slutet bli totalt överraskad. tyvärr känns hela mordstoryn lite lam.

jag är däremot mäkta imponerad över hur denise lyckas fånga upp tillvägagångssättet i utredningsarbetet. det känns riktigt proffsigt (för mig som i och för sig inte är insatt överhuvudtaget), så den biten har hon verkligen lyckats med.

jag vill avsluta med att jag ändå aldrig funderade över att sluta läsa boken. det är en bra och välskriven debutdeckare och som ett hängivet rudberg-fan längtar jag redan till nästa bok om Marianne. för den kommer väl?

nu har jag dock börjat med första boken ur hennes nya ungdomstriologi: baristas.

betyg ett litet snedsprång: 3/5